Smack my ass and call me Judy

I ruset av turkmarknadens bästa kaffe, gick vi till det sunkiga men ack så billiga ALDI. Där kan man hitta allt från socker till tvättmedel och det kostar inte mer än några euro. Det var lång kö, eftersom dom vägrar att öppna fler än en kassa, men något som resulterar i att man börjar prata med sina kögrannar - the junkie and the arab. En gammal man tränger dig fram till glassdisken och grabbar åt sig tre glasstårtor. Och vi ser inte skymten av honom förrän han står brevid oss när vi febrilt försöker packa ner våra varor där mannen glömmer sina tre tårtor. Reagera, agera. Jag tar upp de tre tårtorna, kastar mig ut ur butiken och får syn på mannen några meter bort. Rusar och skriker Entschuldigung, entschuldigung! Mannen stannar och vänder sig om och får se tårtorna. Ey Mann! Ey Mann! gapar han medan ett stort leende sprider sig i hans rynkiga ansikte.

Hoppas någon gör så för mig när jag blir senil, för oboy, då behöver jag mina tårtor.